Publicerad: 2009-01-18

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln

Uppskjuten rÀttegÄng sköts upp igen

EUROPA Turkiet har gjort det till en vana att förhala rÀttsprocessen mot S:t Gabriels kloster. Fredagens förhandlingar Àr den femte i raden som skjuts upp. Den 11 februari avgörs klostrets öde, dÄ tre olika mÄl kommer att behandlas.

Tack vare kraftiga protester avskrevs flera bisarra anklagelser mot det assyriska, anrika klostret i samband med den uppskjutna rÀttegÄngen den 19 december. Domaren tog dock ett viktigt principbeslut om att fortsÀtta rÀttsprocessen i Midyat, inte i Mardin som de aggressiva byfogdarna ville. Det skulle ha inneburit Ànnu lÀngre handlÀggningstid Àn den vi nu genomlider.

Syftet med fredagens rÀttegÄng var att besluta om hur Turkiet definierar skogsmark. I Turkiet fÄr nÀmligen bara staten Àga skogsmark. Det bergiga landskapet som S:t Gabriels kloster Àr byggt i tillÄter dock inga trÀd att vÀxa pÄ höjden. NÀr jag, i samband med rÀttegÄngen den 19 december, blickade ut över den konfiskerade marken sÄg jag enbart större vÀxter och nÄgot som nÀrmast liknade obrukad mark.

Det hÀr mÄlet torde sÄledes vara glasklart, men tyvÀrr kÀnns det som att Turkiet med alla medel försöker lÀgga beslag pÄ klostrets mark. Om inte genom att ge den till grannbyarna, sÄ genom att stjÀla den via att manipulera rÀttssystemet. S:t Gabriels kloster mÄste dÀrför parera attacker frÄn bÄde byfogdar och stat.

Turkiets motsvarighet till JustitieombudsmÀnnen kommer fram till 11 februari att granska om lantmÀteriet drog rÀtt grÀnser nÀr de gav 270 hektar av klostrets mark till grannbyarna Kartmin och Zinawle.

Det Àr den andra delen i rÀttsprocessen mot det sextonhundra Är gamla klostret, som Àr assyriernas sista utpost i Turabdin. Klostret kan styrka sin ÀganderÀtt med bland annat ett myndighetsdokument frÄn 1938, vilket i kombination med betald skatt för marken under lÄng tid borde vara tillrÀckliga bevis.

DessvÀrre rÀcker det inte alltid med att ha starka bevis i ett land dÀr korruptionen Àr utbredd och utgör ett av de största hindren mot ett intrÀde i den europeiska unionen.

Det tredje mÄlet berör bygglovet för den uppförda muren kring den konfiskerade marken. Anklagelserna saknar dock substans Àven i det hÀr mÄlet, dÄ muren Àr byggd för att skydda klostret mot fientliga grannar.

DÀrför var EU:s nÀrvaro vid rÀttegÄngen den 19 december, genom Helena Storm frÄn Sveriges ambassad, en kraftig signal till Ankara att klostret inte stÄr ensamt i sin kamp för överlevnad.

Vi som var i Midyat dagarna före jul - riksdagsledamöter, journalister samt representanter för olika partier och organisationer - visade samtidigt att det som berör kristna i sydöstra Turkiet berör kristna i nordvÀstra Europa. Turkiet har nu ögonen pÄ sig och vartenda snedsteg kommer att bli en belastning vid medlemsförhandlingarna.

Landet genomgÄr stora politiska och juridiska reformer idag, aspirerar pÄ en plats i EU och har förbundit sig att följa Köpenhamnskriterierna. En hel del framsteg har ocksÄ gjorts, men nÀr man skrapar pÄ ytan uppenbaras allvarliga inskrÀnkningar i mÀnskliga rÀttigheter. I det hÀr fallet Àr det ÀganderÀtten.

Folkpartiet Àr det mest EU-vÀnliga partiet och Àr positivt till den fortsatta utvidgningen, men om Turkiet vill bli en del av unionen mÄste landet garantera mÀnskliga rÀttigheter och göra upp med sin blodiga historia.

Den svenska riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo bevakade Àven fredagens rÀttegÄng och meddelar att det gick bra. Han har trÀffat den turkiske jordbruksministern samt företrÀdare för EU-kommissionen och Sveriges ambassad. Enligt Kerimo har alla visat sitt stöd för S:t Gabriels kloster.

Turkiet har insett allvaret i protesterna mot konfiskeringen av klostrets mark och vill nu backa frÄn frÄgan pÄ ett vÀrdigt sÀtt. Den 11 februari vÀntas hÀxjakten pÄ S:t Gabriels kloster Àntligen fÄ ett slut. Om den nu inte skjuts upp - igen. Det vore olyckligt för Turkiet, som vill bli en rÀttssÀker stat.

 

Ninos Maraha (fp)
FullmÀktigeledamot i SödertÀlje