Publicerad: 2009-03-30

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Anna Melle skriver om fyra kvinnors öden under Seyfo. Foto: esamedia.se

LÀttillgÀnglig bok om Seyfo

BÖCKER I boken "Fyra kvinnor under svĂ€rdets Ă„r" fĂ„r vi följa Eufstratias, Nines, Simones och Hannas livsöden under Seyfo. Det Ă€r sĂ€llan kvinnor har fĂ„tt komma till tals i litteraturen om Seyfo. Berolin Deniz har lĂ€st en lĂ€ttillgĂ€nglig bok som med rĂ€tt spridning kan hitta nya mĂ„lgrupper.

NÀr vi slÄr upp "Seyfo" i Wikipedia kan vi se bilder pÄ tidningsartiklar som dokumenterar folkmordet pÄ assyrier, armenier och greker i Ottmanska riket. I historiska arkiv och i forskarkretsar kan vi lÀsa om Seyfo i termer av antalet mördade och försvunna. Med den nyutkomna "Fyra kvinnor under svÀrdets Är" fÄr vi nu ocksÄ ta del av de enskilda mÀnniskornas livsöden i folkmordet.

Anna Melle har i sin nya bok samlat fyra kvinnors berÀttelser om hur Seyfo - folkmordet pÄ kristna 1915 i dagens Turkiet - drabbade dem. Utöver tvÄ assyriska kvinnor, fÄr vi ocksÄ lÀsa om en armenisk och en grekisk kvinna. Boken Àr sÄledes en dramadokumentÀr dÀr de fyra kvinnornas livsöden Äterges, filtrerade av en nÀrstÄende slÀkting.

Eufstratia, Nine, Simone och Hanna har olika men lika avskyvÀrda erfarenheter av Seyfo. Som lÀsare Àr det svÄrt att vÀrja sig för bilderna av mord, svÀlt och övergrepp. Kvinnors historia ser inte alltid likadan ut som mÀnnens. I Anna Melles bok kommer röster fram som i andra sammanhang ofta trÀngs ute.

Med rÀtt spridning har boken potential att vÀcka intresse hos dem som Ànnu inte kÀnner till ungturkarnas brott mot mÀnskligheten i skuggan av första vÀrldskriget. I en tid dÀr Turkiet aspirerar pÄ EU-medlemskap Àr det mer angelÀget Àn nÄgonsin att stÀlla frÄgor och formulera krav om upprÀttelse för de drabbade. HÀr kan "Fyra kvinnor under svÀrdets Är" hjÀlpa till att sprida kunskap om Seyfo.

Boken vÀnder sig - med framgÄng - till en bredare lÀsekrets Àn den lilla klick som orkar ta sig igenom tegelstenar och avhandlingar i Àmnet. Den som inte har förkunskaper i Àmnet fÄr via de fyra kvinnornas berÀttelser en förstÄelse för vad Seyfo innebar och inneburit för sÄ mÄnga mÀnniskor. SÀrskilt fint Àr att Àven Àldre assyriska kvinnor - som i stor utstrÀckning inte fÄtt möjlighet att gÄ i skola - tack vare bokens lÀttillgÀngliga sprÄk och tydliga kapitelindelning kan lÀsa dessa berÀttelser som ligger sÄ nÀra deras egna erfarenheter. De fyra kvinnornas livsöden utgör, tillsammans med lÀttillgÀnglig fakta om assyriers, grekers och armeniers respektive situation i Ottomanska riket, denna tunna men Àndock viktiga bok.

Boken Àr viktig eftersom den tar lÀsaren nÀra folkmordet och dess konsekvenser för den enskilda mÀnniskan. Samtidigt kopplas folkmordet samman till kollektiv nivÄ och det kollektiva trauma som det inneburit för dessa grupper att utsÀttas för folkmord av förövare, som i mer Àn 90 Är förnekar, förtrÀnger och förbjuder.

"Nu Àr det tid att tala", inleder Anna Melle sitt förord. Ja, det Àr hög tid att tala om de brott som begicks mot redan utsatta mÀnniskor i det som kallas 1900-talets första folkmord. Det finns de som inte vill att vi ska tala om detta men som ordsprÄket sÀger; "ingen armé kan stoppa den idé vars tid Àr kommen". Vi assyrier som lever i Sverige, Europa och USA idag Àr de första som i stor skala kunnat prata fritt och formulera krav om vÄra mÀnskliga rÀttigheter. Under alltför lÄng tid har de makthavande assyriska institutionerna inte kunnat tala. Med tystnad fortsÀtter Seyfo. Endast genom att vi talar kan Eufstratia, Nine, Simone och Hanna - och miljoner mÀnniskor med dem - fÄ upprÀttelse.

[Fotnot: "Fyra kvinnor under svÀrdets Är" Àr utgiven pÄ Megilla-förlaget och finns att bestÀlla pÄ www.megilla.se]

Berolin Deniz