Publicerad: 2011-12-23

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln

Artikelserie: Filosofi i Assyrien och Grekland - Platons dolda assyriska kÀllor

HISTORIA I den tredje delen av författaren Lennart Warrings artikelserie om assyrisk och grekisk filosofi får vi lära oss om det centrala begreppet me i mesopotamisk filosofi, ett begrepp som av allt att dömma förmedlades vidare till grekiska filosofer.  

Historiker anser idag att det Àr klarlagt att filosofin uppstod i Grekland pÄ 500-talet f Kr. Grekerna sjÀlva pÄstod dock inte att de var först med att utveckla filosofi. NÀr Alexander den Store lade stora dela av den dÄ kÀnda vÀrlden under sig pÄ 300-talet f Kr ledde det till att grekerna fick ökade kunskaper om andra kulturers traditioner, religioner och tÀnkande. Genom det började grekerna skriva och tala om andra lÀnders filosofi. De kallade icke-grekiska filosofiska traditioner för "barbarernas filosofi" (barbaros philosophia). Det var inte sÄ nedlÄtande som utrycket lÄter idag. Aristoteles lÀrjunge Eudemos frÄn Rhodos (ca 370-300 f Kr) var en av de grekiska filosofer som blev intresserad i "barbarernas" tÀnkande. Han studerade bland annat Assyriens, Egyptiens, Feniciens, Persiens och Indiens filosofiska och teologiska traditioner. Eudemos studie av dessa lÀnders tÀnkande har gÄtt förlorad. Den fanns dock fortfarande tillgÀnglig för den nyplatoniska filosofen Damaskius (462-538 e Kr). Som hans namn anger var han född i Damaskus. Hans rÀtta namn Àr inte kÀnt idag.Tack vare att Damaskius citerade avsnitt frÄn Eudemos skrift vet man att Eudemos hade studerat skapelseeposet Enuma elish som fanns i en assyrisk och en babylonisk version. Genom att jÀmföra Eudemos referat av eposet med originalet, som har Äterfunnits av arkeologer, har forskare kunnat konstatera att referatet stÀmmer vÀl överens med originalet. Han mÄste ha haft en mycket tillförlitlig kÀlla antingen skriftlig eller muntlig till sitt förfogande.

   Ett begrepp som förekommer i skapelseeposet Àr det akkadiska ordet mummu. Ordet betyder bland annat skapare, sinne och förnuft. Begreppet förekommer pÄ ett ovanligt sÀtt i eposet och forskare Àr dÀrför oense om hur ordet ska tolkas i detta sammanhang. Eudemos ansÄg att ordet som han transkriberade som moumis, motsvarade Platons begrepp VÀrldsförnuftet (ton noeton kosmos). För filosofihistoriker idag framstÄr möjligheten att assyrier och babylonier hade en förestÀllning som motsvarade en grundtanke i Platons filosofi som ytterst osannolik. SÄ var det uppenbarligen inte alls för grekiska filosofer pÄ 300-talet f Kr. Samtidigt som de var stolta över sin egen kultur var de medvetna om att Mesopotamien och Egypten var betydligt Àldre kulturer och att de hade lÀrda traditioner som gick lÄngt tillbaka i historien.

   En kÀrnfrÄga inom filosofin Àr frÄgan om verkligheten och varandets natur. Som jag skrev i min förra artikel fanns det en mycket gammal tradition i Mesopotamien om att allting började med vatten vid begynnelsen. Denna uppfattning hade ocksÄ Greklands första filosof Thales. Han kan mycket vÀl ha fÄtt denna idé som ett resultat av kulturinfluens frÄn Assyrien. DÀr hade man sedan lÄng tid Àven utvecklat betydligt mer abstrakta tankar kring verklighetens natur. En grundlÀggande idé var att allting som existerar har sin grund i en osynlig andlig vÀrld. I denna dolda vÀrld fanns ett slags urformer eller modeller som fungerade som grundritningar för allting som existerar. Dessa andliga modeller var enligt denna lÀra fullkomliga, eviga och oförÀnderliga. Allting som existerar i den materiella vÀrlden dÀremot var ofullkomligt och förgÀngligt. De var sÀmre kopior av sina andliga originalmodeller. Denna lÀra tÀnktes först ut av sumererna och finns belagd i den sumeriska litteraturen frÄn 2000-talet f Kr. Assyrierna och babylonierna tog över lÀran som förblev en levande tradition Ànda fram tills kilskriften togs ur bruk vid vÄr tiderÀknings början. De eviga och oförÀnderliga urformerna kallades för me pÄ sumeriska. Ingenting kunde existera utan sitt me. Som den assyriske assyriologen Herman L J Vanstiphout har förklarat var idén om me "ett centralt begrepp i mesopotamiskt religiöst och filosofiskt tÀnkande, de kan bÀst förstÄs som 'kvintessensen' av allt som existerar, bÄde konkret och abstrakt." (Vanstiphout, "Inanna/Ishtar as a Figure of Controversy", Struggles of the Gods, H G Kippenberg (red) (Walter de Guyter, 1975), 33, not 44)

   Ordet me Àr mycket svÄröversatt. Olika översÀttningar som förekommit Àr arketyp, princip, essens och gudomlig kraft. Men ingen av dessa översÀttningar tÀcker ordets mÄngsidiga natur. Den bokstavliga betydelsen Àr "varat" i abstrakt mening och "att vara" som verb. Man kan sÀga att alla me var alltings sanna vara. Av den sumeriska litteraturen framgÄr att me ansÄgs vara rena, eviga, sanna, heliga, ursprungliga, oförÀnderliga och ogripbara. Det fanns me för ting, handlingar, yrkeskunskaper och abstrakta begrepp. Bland de abstrakta begreppen som finns omnÀmnda i den sumeriska litteraturen finns gudomlighet, godhet, ondska, rÀttvisa och visdom. Bland handlingar finns att ge rÄd, döma, fatta beslut, ödesbestÀmma, sjunga klagosÄng, arbeta hÄrt, glÀdja sig och kyssa.

   Sumererna förestÀllde sig Àven att det fanns ett sÀrkilt me för universum som helhet. Detta me kallades "universums me (me an-ki-a). Detta kosmiska me kallades ocksÄ "himlens och jorden planritning". Den kosmiska ordningen och strukturen upprÀtthölls av den abstrakta och andliga sfÀren av me. Denna ordning stod över och var oberoende av gudarna. Det var alltsÄ inte sÄ att allting var underkastat gudarnas vilja som den mesopotamiska religiösa tron brukar framstÀllas i moderna religionshistoriska böcker.

  Sumererna ansÄg att me fanns i sin icke-manifesterade form i den underjordiska kosmiska regionen som kallades Abzu. Denna region var i konkret mening det underjordiska sötvattnet, men den kom att fÄ en transcendental innebörd i religion och myt. Ordet Abzu kan översÀttas som "Visheten ocean" eller "Kunskapens hav". Vishetens gud Enki, eller Ea som assyrier och babylonier kallade honom, besatt all kunskap och visdom genom att ha tillgÄng till alla me.

    Av sumeriska texter framgÄr att me Àven ansÄgs finnas i en osynlig himmel ovan och bortom den synliga stjÀrnhimlen. FörestÀllningen om en eller flera himlar ovan himlen var en traditonell idé i Mesopotamien. Denna förestÀllning brukar tillskrivas Platon. Men förestÀllningen fanns redan under sumerernas tid mer Àn 1500 Är före Platons levnadstid.

   Enligt den mesopotamiska vÀrldsbilden var denna vÀrld ofullkomlig och förgÀnglig, nÄgot som kÀrnfullt beskrivs i den tionde och elfte tavlan av Gilgamesheposet. Den transcendentala och gudomliga vÀrlden av me var dÀremot fullkomlig, oförÀnderlig och evig. Den fysiska vÀrlden var beroende av den andliga sfÀren av me för sin existens. Alla me dÀremot "existerar av sig sjÀlva" som en sumerisk text uttrycker det. Uttrycket anger att me inte Àr beroende av nÄgot annat för sin existens eftersom den var sjÀlva  varat (me). Den andliga vÀrlden av me och gudomliga planritningar var en oberoende och ordnad vÀrld som stod över gudarnas makt och vilja. Gudarna var beroende av me för att kunna styra vÀrlden. Gudarna kunde bestÀmma öden men dÄ mÄste de ha tillgÄng till ödesbestÀmmandets me. MÀnniskorna hade inte direkt tillgÄng till me men de kunde genom andlig koncentration och övning skÄda vÀrlden av me med sina inre ögon. Enligt lÀran om me skulle mÀnniskan försöka komma sÄ nÀra me som möjligt i sitt tÀnkande och handlande. DÄ blev mÀnniskan lycklig, kunde tÀnka klart, bli vis och gudalik..

  LÀran om me Àr mycket komplicerad och abstrakt. Detta innebÀr att det sida vid sida med den mytiska vÀrldsbilden fanns en filosofisk vÀrldsbild. Skillnaden mellan den mytiska och den filosofiska vÀrldsbilden som man brukar ange Àr att i mytologin hÀrskar gudarna envÀldigt medan i filosofin finns en kosmisk ordning som Àr rationell och kunde förstÄs och som var oberoende av gudarna. Detta kriterium uppfylls av lÀran om me. (FortsÀttning följer inom nÄgra dagar. Red. anm)

Lennart Warring

 Lennart Warring har varit studierektor och lÀrare vid Institutet för analytisk psykologi. Tillsammans med Taina Kantola har han översatt Gilgamesheposet till svenska. Den kom ut 2001 pÄ förlaget Natur och Kultur. Under 2011 utkom författarna med boken Innana - Skymningens drottning. Nu anvÀnder Lennart Warring sin tid för att skriva och förmedla kunskaper om den forntida mesopotamiska litteraturen, religionen och filosofin.


*Uppgifterna i denna artikelserie bygger pÄ upptÀckter som finns i den kommande boken Filosofins gryning som Lennart Warring skrivit tillsammans med Taina Kantola.


 

lÀsarna kommenterar...

Önver Cetrez 120110 - 00:17

Begreppet me ser utan tvekan att vara ett komplext ord. Lennart skriver i slutet att "Enligt lĂ€ran om me skulle mĂ€nniskan försöka komma sĂ„ nĂ€ra me som möjligt i sitt tĂ€nkande och handlande. DĂ„ blev mĂ€nniskan lycklig, kunde tĂ€nka klart, bli vis och gudalik". Detta sammanfaller vĂ€l med det teologiska begreppet som vunnit stor plats i ortodoxin, nĂ€mligen theosis, eller gudomliggörande. Det syftar pĂ„ att mĂ€nniskan skall omformas till likhet med Gud, dvs till sitt ursprung. Om det kan finnas ett samband mellan me och theosis, Ă€r det ocksĂ„ intressant att det senare har fĂ„tt stor plats i ortodox teologi. Önver

Rabi 111224 - 23:18

Rolig och intressant lÀsning, ser fram emot fortsÀttningen

Nana 111223 - 09:36

Den HÀr Àr den mest intressanta artikeln som jag har lÀst pÄ hujÄdÄ.


Skriv en kommentar


Villkor
  1. Vi lÀser alla inlÀgg innan de publiceras. Det kan dÀrför ta ett tag innan din kommentar syns.
  2. Vi förbehÄller oss rÀtten att stryka hela inlÀgg utan att meddela den som skrivit inlÀgget.
  3. Vanliga debattregler gÀller: KrÀnk eller förtala inte. Vi publicerar heller inte inlÀgg som kan tolkas som ryktesspridning, uppvigling eller som bryter mot svensk lagstiftning.
  4. NÀr du skriver fÄr du gÀrna kritisera, argumentera, utveckla och tillföra ny kunskap i Àmnet. Sakliga och vÀlformulerade kommentarer Àr vad vi vill ha. Allt annat raderas utan förvarning.
  5. HujÄdÄ Àr mÄn om att behÄlla en positiv anda. Bara för att ett inlÀgg följer svensk lagstiftning innebÀr det inte att det publiceras hÀr. För att vara sÀker pÄ att inlÀgget publiceras bör det vara skrivet med sunt förnuft, en god ton och med respekt för lÀsare, redaktion och Àmnet som diskuteras.
  6. Redaktionens medarbetare kommer inte att svara pÄ frÄgor om varför enskilt inlÀgg inte kommit med. Om inlÀgg inte har kommit med sÄ beror det pÄ att inlÀgget inte följer dessa regler.
  7. Kommentatorsfunktionen drivs i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Anser du att nÄgon kommentar bryter mot vÄra regler eller Àr anstötlig pÄ annat sÀtt, kontakta oss pÄ redaktionen@hujada.com
  8. Ansvaret för publicerade inlÀgg har ansvarig utgivare.

Klicka pÄ den symbol som förknippas med kÀrlek (spam-skydd).












mediabevakning