Publicerad: 2006-12-30

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Karta över det landomrÄde som assyrierna krÀvde under fredskonferensen i Paris 1919

NÀr vÀst sa nej till Assyrien

HISTORIA Assyrierna krÀver idag autonomi i en liten del av norra Irak. Men för 88 Är sedan var de assyriska kraven betydligt mer omfattande. DÄ var kravet ett fritt och sjÀlvstÀndigt Assyrien som dessutom strÀckte sig över stora omrÄden.

De flesta assyrier har inte tidigare sett kartan ovan. Den har funnits i Vatikanens hemliga arkiv. Den assyriske författaren och boksamlaren Jan Beth Sawoce fick nyligen tag pÄ kartan under sitt besök i Vatikanens arkiv. Den visar det landomrÄde som assyrierna gjorde ansprÄk pÄ efter första vÀrldskrigets slut.

År 1919 samlades delegationer frĂ„n flera olika lĂ€nder för att reda ut skadestĂ„ndskraven och faststĂ€lla nya krav pĂ„ lĂ€nderna som förlorade under första vĂ€rldskriget. Ett annat viktigt inslag i förhandlingarna gick ut pĂ„ att rita om grĂ€nser och stycka resterna av det Ottomanska riket. Konferensen hölls i Paris och har dĂ€rför fĂ„tt namnet Paris fredskonferens 1919.

Assyrierna hade fÄtt utstÄ stora pÄfrestningar under första vÀrldskriget. Turkarnas och kurdernas folkmord mot assyrierna fick stora följder. Den lilla nationen hade decimerats kraftigt och pÄ vissa hÄll utrotats helt och hÄllet. Men likvÀl spelade assyrierna en viktig och ofta förbisedd roll i det stora vÀrldskriget. Genom att liera sig med vÀstmakterna och Ryssland lyckades assyrierna rÀdda en del av sitt folk undan undergÄng.

Storbritannien var under krigsĂ„ren i stort behov av att isolera turkarna frĂ„n att nĂ„ vissa strategiska punkter utmed den turkisk-persiska grĂ€nsen, omrĂ„den dĂ€r assyrier levde. DĂ€rför lovade britterna att infria den gamla drömmen om ett sjĂ€lvstĂ€ndigt Assyrien sĂ„ fort kriget var över om assyrierna hjĂ€lper till. Assyrierna sĂ„g hĂ€r sin chans till befrielse frĂ„n ett cirka 2600-Ă„rigt förtryck av grannfolken. BevĂ€pnade av Storbritannien tog sig en liten assyrisk armĂ© under ledning av Agha Petrus D’baz an den reguljĂ€ra turkiska armĂ©n och de kurdiska klanerna. Under flera olika slag slogs den turkiska armĂ©n och de kurdiska klanerna tillbaka. Agha Petrus hyllades av britterna som en stor strateg.

NÀr vÀrldskriget tog slut förberedde assyrierna delegationer att gÄ och företrÀda assyriernas intressen under fredskonferensen i Paris. Kraven mejslades ut och en karta över Assyrien togs fram för att presenteras för stormakterna. Men de assyriska delegationerna kom inte lÄngt. Den brittiska staten gjorde allt i sin makt för att hindra den assyriska delegationen frÄn att tala under konferensen. Löftet om ett fritt och sjÀlvstÀndigt Assyrien visade sig bara vara tomma ord. Andra intressen, som oljan, vÀgde betydligt tyngre för britterna Àn deras löften till den assyriska nationen. Kartan ovan fick aldrig se dagens ljus. IstÀllet bildades lÀnder som Syrien, Irak och Turkiet ovanpÄ det Àn idag ockuperade Assyrien.

Idag Àr assyrier ett hett byte för islamister i Irak. Man kidnappar, vÄldtar, halshugger, hotar, förtrycker, tvingar till flykt och manipulerar assyrierna bÄde frÄn arabiskt och kurdiskt hÄll. Etnisk rensning med andra ord. För att skydda sig krÀver nu assyrierna autonomi i ett begrÀnsat omrÄde i Assyrien (norra Irak). VÀstmakterna har Ànnu inte gett nÄgra löften och Storbritannien, som nu har en historisk chans att ÄterupprÀtta sin heder genom att hjÀlpa assyrierna, lÄtsas som ingenting. Trots det Àr frÄgan om Assyrien lika aktuell idag som för 88 Är sedan, oavsett av löften eller intresse frÄn stormakter.

För mer information om Àmnet lÀs Fred Aprims artikel pÄ: http://www.christiansofiraq.com/TreatiesfredJune166.html

Afram Barryakoub