Publicerad: 2012-09-25

Svärdets bevis

SEYFO För dig som assyrier har det alltid varit självklart att vårt folk utsattes för ett folkmord 1915. Men vilka konkreta bevis kan man peka på när man möter någon som inte har en aning, eller någon som medvetet vill förringa eller förneka folkmordet?

I syfte att utrota de kristna minoriteterna i området tog Turkiet död på en miljon armenier, en halv miljon assyrier och 350 000 pontusgreker. Att de kristna inte kunde slå tillbaka då de berövades på alla vapen vittnar om att det inte rör sig om ett krig. Vittnen, såväl assyrier som utomstående, har återberättat både muntligt och skriftligt. Gamla assyriska män ackompanjeras av missionärer, konsuler och ambassadörer från Europa och Amerika. En forskning vid Uppsala universitet i Sverige bevisar också att landets dåvarande utrikesdepartement var underrättade om det som skedde. Massgravar har hittats, för att sedan tömmas av den turkiska staten när journalister och historiker flockats.

Enligt FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord är det flera punkter som gör att en gärning kan klassas som folkmord:

-       Att döda medlemmar av gruppen.

-       Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada.

-       Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra deras fysiska undergång.

-       Att genomföra åtgärder, som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen.

-       Att med våld överföra barn från gruppen till en annan grupp.

Vi kan snabbt komma fram till att assyrierna drabbades av samtliga punkter. De blev skadade och mördade, och tvingades till  hopplösa vandringar för att långsamt dö. Döttrar togs och gjordes till muslimer för att inga fler assyriska barn skulle födas. Går man efter dessa fem kriterier är det tydligt att det var ett folkmord som utfördes, även om begreppet inte hade lanserats på den tiden. Själva förnekandet av folkmordet anses vara det sista steget till ett folkmord.

Ungefär sextio världsledande folkmordsexperter undertecknade ett uttalande den 8 juni 2008 där de tydligt betonar att orskarna är eniga om att det var ett folkmord. Där skrev de bland annat så här:

"Idag är informationen om folkmordet på armenier, assyrier och pontiska greker så omfattande att ingen seriös politiker med hedern i behåll kan hänvisa till bristande forskning som ursäkt för att inte erkänna det brott som begåtts...Undertecknarna av detta dokument anser inte att det finns någon tvekan om att massakrerna på de kristna och andra minoriteterna i det osmanska imperiet under första världskriget var ett folkmord."

Ett helt kapitel från Einar af Wirséns memoarer "Minnen från Fred och Krig" behandlar folkmordet, här följer ett utdrag:

"[deportationerna] hade officiellt till mål att flytta hela den armeniska befolkningen till steppområden i norra Mesopotamien och i Syrien, men i verkligheten avsågo de att utrota armenierna... Förintandet av den armeniska nationen i Mindre Asien måste uppröra alla mänskliga känslor. Det hör utan tvivel till de största brott som under senare århundraden begåtts. Det sätt på vilket det armeniska problemet löstes var hårresande."


Tyska missionärer i staden Urmia var ögonvittnen, fritt översatt lyder deras redogörelse så här:

"De senaste nyheterna är att inom de senaste fem månaderna har fyratusen assyrier och hundra armenier dött enbart av sjukdom på deras expedition. All byar i det närliggande området, undantaget två eller tre stycken, har blivit plundrade och brända; 20 000 kristna har blivit slaktade i Armenien och dess omgivningar. I Salmas by Haftewan har 750 kroppar utan huvud återfunnits enbart från brunnarna och cisternerna. Varför? För att befälhavaren hade satt ett pris på varje kristet huvud... I Dilman har kristna folkmassor kastats i fängelse och tvingats acceptera islam."

Världens ledande auktoritet inom forskningen om folkmord heter International Association of Genocide Scholars (IAGS) och har officiellt erkänt folkmordet. Det finns också dokumentationer i exempelvis amerikanska tidningar från den tiden. Nedan följer förstasidan på New York Times den 27 mars 1915, samt från The Washington Post:

 

 

The Death of a Nation, s. 126–127.
http://itwasgenocide.armenica.org/se.html
http://www.genocidescholars.org/images/Resolution_on_genocides_committed_by_the_Ottoman_Empire.pdf

 

Nemrud Kurt

 

läsarna kommenterar...

Jan Beṯ-Şawoce 120926 - 09:48

Aẖnone, Aẖwoṯo… I masale du Sayfo, lo bas qaţlo w admo lẖuḏe ẖayrinala w maydinala hawxa li iḏo. U sabab: U qaţlo w u admo latwe ẖaṯo cal u camayḏan. U ẖaṯo u qšoco mu qurmowe. Hano këtle sababe ǧalabe. Xaşaţan as sababe d lawǧël heš ”tam” lë nafiqi li ẖolo, hani kobëc d nëfqi. Maṯlo: U dawro tarixi di cito, heš lë nafëq! I cito mën dawro hawila, këtla w sëmla? Šroloyo, u dëžmën dayëm dëžmën hawi. Ucdo ste cayniyo, lë mǧayër. Bas aẖna aydarbowan w i cito mën mëlfowalan? Ḫa mu mede d mawlëflalan kowe ”Aẖna u cëlmano latyo u cëlmayḏan! Aẖna diḏan u ẖrenoyo!” w naţërina, dayëm ste dcelan, mşalelan d oṯe u dëžmën xayifo d šoqël i ruẖayḏan. Ucdo ste cayni medeyo b Suriya, bu Cëraq w ẖatta b Lëbnan. Hani kobëc d nëfqi li ẖolo w dlo u sabab kowe ǧalabe nëquşo.

Assyria 120925 - 21:29

U qţıl”amo mede ǧallabe kō mōyıd yuqro bāĥaye du ”amaydhān işatō 1915 a osmaniye mıdde qarar ďquş”i amşiĥoye kulle .. a türkoye ”am a kurdoye maqımme sāyfo ”all aSuroye u zıd me tış”i mā mō dā suroye qşı”e bşıǩıl barbaroyo! ďm şāylina mın aw lmune i waĥşiaťe u ibarbariaťe māqımme ā”lān. I naqla a osmaniye ķasiri i imparator iase b Europa u i”asǩar da”iro ľturkiyā athın kafine. Māwķa ıb”i tolın ĥayf dısse ma mşiĥoye. I şulţonutho ďTurkya abi”ō dquş”o u”amo mşiĥoyo u maqımme fırman ”all a Mşiĥoye. A Trak ”am a qırdoye bdālle bu qţıll ”amo u lo raĥme. Layt noşeste dmarĥamme a”lle u lo barnoşo. İmmiwa a ćammat samiqiwa bu ādmo. U hāni dmahzamme mbalbli ba dārbe u ǧallabe mānne ma kewe u mu kafno qţili. I ţayutho manşāflā a lebawotho, á ďäm”ė ďľöǩlöÿö ȟėş ǩö ķäÿŕi, twırla aQaramāt dmaqimiwaylan , nafilina u kayimo britho b”āyneyna..

Jan Beṯ-Şawoce 120925 - 10:49

Tawdi Namrud. Ḫalyo kṯëwlox këmhanenolox më kul lebi. U šëwolo d gëšlox ebe ǧlabe muhimyo, kobëc cwodo zëd ele w dlo li ẖolo aydarbo gëd nofëq? Mawxa u rayayḏi, kobëc zëd w zëd cwodo. Harke b Awruppa an aršive malyene dokumane. Hawilan 40 šne bu Swed, nošo mënayna d lëzze l Riksarkivet, l Missionsarkivet,… aẖa lazzan w ad dokumane fayiši tamo. Heš tamone, knuţrilan! Ḫaṯe kmëẖšëwina bu cwodo du Sayfo, šroloyo, b zabno karyo baš hawi halxo bas hano lë kmakfe. Kobëc zëd halxo, lašan zëd malxo ste kubaclan maḏco, qay Sayfo? W hano mën macna këtle? I naqla hani d huwelan maḏco kayiso aclayye, i naqlayo tëẖito dë program, dë strateji w darbo lu halxo kowe. Hano klozëm mnaqšina w quncina ebe, an nošane d larwal mu camayḏan hedi kowe ǧalabe başiţ d mafhëminalle mën hawi cël më Beṯ-Nahrin bab babayḏan.


Skriv en kommentar


Villkor
  1. Vi läser alla inlägg innan de publiceras. Det kan därför ta ett tag innan din kommentar syns.
  2. Vi förbehåller oss rätten att stryka hela inlägg utan att meddela den som skrivit inlägget.
  3. Vanliga debattregler gäller: Kränk eller förtala inte. Vi publicerar heller inte inlägg som kan tolkas som ryktesspridning, uppvigling eller som bryter mot svensk lagstiftning.
  4. När du skriver får du gärna kritisera, argumentera, utveckla och tillföra ny kunskap i ämnet. Sakliga och välformulerade kommentarer är vad vi vill ha. Allt annat raderas utan förvarning.
  5. Hujådå är mån om att behålla en positiv anda. Bara för att ett inlägg följer svensk lagstiftning innebär det inte att det publiceras här. För att vara säker på att inlägget publiceras bör det vara skrivet med sunt förnuft, en god ton och med respekt för läsare, redaktion och ämnet som diskuteras.
  6. Redaktionens medarbetare kommer inte att svara på frågor om varför enskilt inlägg inte kommit med. Om inlägg inte har kommit med så beror det på att inlägget inte följer dessa regler.
  7. Kommentatorsfunktionen drivs i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112). Anser du att någon kommentar bryter mot våra regler eller är anstötlig på annat sätt, kontakta oss på redaktionen@hujada.com
  8. Ansvaret för publicerade inlägg har ansvarig utgivare.












mediabevakning