Assyriska böcker gallras bort
Relaterade nyheter
Ja, ni läste rätt. Böcker på assyriska gallras bort vid Stockholms stadsbibliotek, dvs. de slängs. Det var den bittra sanningen som jag och en vän fick erfara vid ett besök på Internationella biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek.
Varför kan man ju då undra, och det är av den enkla anledningen att det inte finns några låntagare och läsare.
Vi visste båda sedan tidigare att biblioteket hade långt fler titlar i sin samling än vad som denna dag gick att hitta på hyllan. I samtal med den tjänstgörande bibliotekarien fick vi det förklarat för oss att det inte finns några läsare av böcker på assyriska, och detta bygger inte på antaganden utan varje gång en bok lånas ut registreras det i deras system och därifrån är det sedan lätt att ta fram korrekt statistik. Böckerna tas först tas ner i magasin och därefter omvärderas de av biblioteket och de äldsta titlarna gallras bort. Gallringen görs två gånger om året.
På frågan varför böckerna istället inte kan skänkas till andra institutioner var svaret att det inte finns några intresserade.
Så är även intresset för att läsa assyrisk litteratur svalt, i alla fall om ni frågar mig. En av de största anledningarna till det är att de få böcker som författats och publicerats är på klassisk assyriska, ett språk som endast ett fåtal behärskar. Det är så jag ser på det, andra må ha en annan uppfattning.
Istället för uppmuntran till att skriva på vårt eget talspråk, vårt egentliga modersmål, har man satt käppar i hjulet och satt upp förbud. Modersmålet uppfattas som något inte fullt värdigt och svagt. Synen på språket bland våra civila och religiösa institutioner är allt annat än positiv, även om det under senare tid börjar ske en förändring. Ett språk som inte skrivs ned kan inte utvecklas och på så sätt tappar det sin kreativitet.
Om inget drastiskt sker är språket dömt att dö ut och idag är vi mitt i den process där språket försvagas mer och mer vilket kommer att leda till språkdöd inom ett par generationer. Vi kan också säga att de förutsättningar vi hade från början av tiden i diaspora inte var särskilt gynnsamma, och så är heller inte situationen idag som ett minoritetsspråk utan nationella rättigheter särskilt bättre. Det svenska språket tar över mer och mer, litteratur på vårt modersmål är nästintill obefintlig och så tar svenskan över som språket vi kommunicerar med både i hemmet och bland våra institutioner.
Det är just av denna anledning böckerna gallras ut från bibliotekens hyllor och magasin i Stockholm, och så sker det säkerligen även i andra bibliotek i andra delar av landet. Detta torde mig vara den mest naturliga utvecklingen.
Tomas Beth-Avdalla
Kommentera (23)
läsarna kommenterar...
Maja 121201 - 22:52
En svensk-assyrisk skola finns i Botkyrka, Edessa skolan, stöter dock på motstånd från kommunen. Hoppas fler sådana skolor öppnas inom snar framtid runt om i landet.
Qala mn Qnna Teyre 121108 - 10:48
Till alla föräldrar med dålig samvete gällande ert/era barns språkkunskaper i tal och/eller skrift;det är ICKE för SENT att HELIGT RESERVERA 90 minuter för hemspråket på en söndag förmiddag framför "eder/edra barns"planerade aktiviteter!!!! Bollen ligger på edra fötter att ÖVERTYGA barnen.Frågan är om NI ÄRO ÖVERTYGADE??????????
BESIM 121105 - 12:51
BÖCKER SKA MAN INTE KASTA. VET NI HUR MYCKET TID LÄGGER EN FÖRFATTARE PÅ ATT SKRIVA EN BOK. NI KAN INTE ANA HUR JOBBIGT DET ÄR OCH KOSTSAMT DET ÄR. VI UNGDOMAR BORDE AGERA KRAFTIGT PÅ DETTA HANDLING. VI MÅSTE HITTA EN LÖSNING TILL VÅR LITERATUR KAN VI INTE SITTA NÅGON GÅNG OCH DISKUTERA LITTERATUREN OCH HUR VÅR FÖRFATTARE HAR DET.
Ashur 121104 - 12:49
Jag undrar om biblioteket skulle gallra och kasta en annan folkgrupps böcker utan vidare, utan att kontakta deras organisation osv? Stämmer det verkligen det bibliotekarien sade, att man slänger böcker som ingen intresserar sig för och läser? Jag hoppas att vår organisation tar böckerna till föreningen/arkiv, om det finns någon.
ninve 121104 - 12:40
Till Qala mn Hessen/ Ditt inlägg tände ett hopp, det är verkligen akut att vi måste göra något för att vårt språk ska överleva. Hoppas alla kunniga lärare börjar med att samla alla intresserade, vuxna som barn och börjar undervisa. Det är också viktigt att vi vuxna hjälper lärarna, då kan språket blomstra igen, och då kan vi kalla oss stolta Assyrier och vårt språk överlever och detta stärker oss som människor. Tack kära vänner för ert fina engagemang.
joseph 121104 - 11:16
Jag tror ni blandar ihop saker som inte hänger ihop. det första varför folk inte läser Assyriska författarnas böcker,kanske dem är dåligt marknadsförda och o intressanta historiska beskrivningar för gemeneman m:mera Modersmåll inlärning är en kapitell för sig själv.
Qala mn Hessen 121104 - 00:08
Som svar på detta härmed lägger jag ed (shudaya,va ada)att påskynda mina planer på att undervisa shavre d umti ASHUR(Moder Assyrias småttingar 5-15 åringar)Detta diskuterade jag med en Assyrisk ung mamma med hennes pappas närvaro,bara halv timme innan denna DYSTRA nyheten.
Dilemma!!!!! 121103 - 17:32
Är vi beredda att förlora vår identitet, kultur och språk? Är vi beredda att glömma våra förfäders rötter, våra rötter i Assyrien? Vad är det som krävs att ett folk överlever massvis med motgångar? Varför går vi bakåt i vår språkutveckling: Är det brist på kunskaper, brist på förskolor och annan undervisning av språket? Det har tidigare nämnts i andra artiklar hur viktigt det är med att speciellt flickor lär sig språket, det är de som är bärare av språket för att lära småbarnen redan hemifrån. Men tyvärr ser jag inte några lärare som brinner för att lära vårt kära assyriska språk vidare. När språket suddas ut ur historien, då glömmer vi vem vi är, våra rötter torkar ut och dör. Det finns de som gärna vill se detta, men många av oss är inte medvetna om detta och en del har tröttnat och saknar motivation och energi för att fortsätta. Hur löser vi dessa problem?
, ninve 121103 - 17:17
Detta är sanningen kära läsare, sanningen av våra handlingar, baksidan av våra handlingar. Vi har sprungit efter snabba pengar, efter materiella tillgångar, efter högmod, efter vackraste och dyraste bilen, vackraste och dyraste klänningen, godaste maten, och så vidare, listan kan bli flera meter lång. Andra folkgrupper delar med sig och bygger upp en framtid tillsammans, vår folkgrupp tar avstånd från varandra och egoismen tar överhand. Jag tycker det är verkligen illa ställt med våra språkkunskaper. Ett krav är att alla som kan språket måste börja undervisa både vuxna och barn, det är ett måste om språket ska överleva.
Jan Beṯ-Şawoce 121103 - 00:23
Tawdi Tomas! Kit maṯlo komër hawxa: Kdayqina maye bi hawan. Harke ste taqriban cayni mede kẖuzeno heš kmalëx. Fëtẖina madrašto w maqrena… Inšalla gëd howe w mašalla gëd howe,… Hani kulle xabre d tëhzimo mi ẖaqiqayo. Hani 40 šne ẖšëwlan, heš kẖëšwina kuuuuuuuul mede gëd howe më qëm ruẖe. Bi ẖarayto lawi! An noše dë klucsi b xabro d madrašto kamţe lboli u maṯlo ”këmẖaḏrina i rëšwono meqëm mu ẖmoro. Mënyo hawxa ëšmo d šuraẖne balki kayiso gëd howe. Gëd fëtẖina madrašto, arbco syiǧone, šafiro. Ayna lišono gëd maqrena? Urhoyo ëlla şurayt? Malfone, malfone yalife dë qralle madrašto clayto, këtte qudra d mulfi, këtlan? Kṯowe lu tëwlifo, këtlan? Iboco d yëlfina, këtlan? Hawxa šëwole kẖuzetu ǧalabene. Këbcina lišono bas nošo mënayna lë kobëc lo ylofo w lo tëwlifo b lišono. Ḫuru harke kkëṯwina cal u lišono d këmmina bas nošo mënayna lë kobëc d koṯëw buwwe, qay?
AWR 121102 - 16:02
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv Yohanon, håller med 100%,
Lana 121102 - 15:24
ARS borde ta in dem till föreningarna... ev därefter ge bort dem till folk som vill ha dem.
Yohanon 121102 - 10:47
Det krävs att vi bildar en särskild svensk-assyrisk friskola som tidigare nämnts. Där kan vi utveckla vårt språk samtidigt som våra elever får en svensk utbildning i top klass. Det är vad vi gjort i många länder.
Afram 121102 - 07:45
Ta hem böckerna till föreningarna! Jag vill ha de om inte annat, varför ska man kasta!
Ashur 121101 - 17:42
Så går det när man går bakåt istället för fram. Tragiskt att detta ska ske efter mer än 30 års arbete av föreningarna...