Publicerad: 2017-04-24

  • Tipsa en vn
  • Skriv ut artikeln

"S har svikit sitt vallöfte"

DEBATT Det är ett svek av historiska mått ifall den S-styrda regeringen inte erkänner Seyfo som Stefan Löfven lovade inför valet 2014, skriver Birgitta Ohlsson, Ninos Maraha, Olle Wästberg och Robert Hannah från Liberalerna.

Inför valet 2014 lovade Stefan Löfvén dyrt och heligt att han skulle verka för att erkänna folkmordet Seyfo i regeringen, ifall S bildade regering. Två och ett halvt år passerade, ingenting hände, fram tills nu när S-kongressen beslutade att inte bifalla en motion som stödjer statsministerns linje. Vi är många som är djupt besvikna över det sätt S har hanterat folkmordsfrågan och vill nu veta: Har Stefan Löfvén svikit sitt vallöfte?
Mer än en procent av svenska folket har en stark anknytning till folkmordet Seyfo, som utfördes under Ottomanska rikets sista skälvande år, i skuggan av första världskriget. I princip i varje kristen familj med rötter i Ottomanska riket finns det en unik familjehistoria som börjar med Seyfo 1915. Mer än en miljon armenier, assyrier/syrianer och pontiska greker dödades. Både turkar och kurder deltog i mördandet och en av de diplomater som rapporterade om deportationerna och pogromerna var ingen mindre än Hjalmar Branting.

Folkmorden organiserades av ungturkarna, som närmast utplånade landets assyrier och kristna, vilket gick i linje med deras mål att skapa en etniskt homogen muslimsk stat. Detta är belagt i en numera enig forskning, bortsett från turkisk forskning som stimulerar Turkiets förnekelsepolitik. Nu när Erdogan har stärkt sitt grepp om makten tyder ingenting på att förnekelsepolitiken kommer att avta.

Seyfo inleddes officiellt den 24 april 1915, men trots att det har gått mer än hundra år är folkmordet fortfarande ett öppet sår, eftersom Turkiet vägrar att göra upp med sin blodiga historia och, än värre, gör allt för att det ska tystas ned. Ett slående exempel är när landet kallade hem sin ambassadör i Sverige efter riksdagens beslut att erkänna Seyfo som folkmord i mars 2010. Dåvarande utrikesminister Carl Bildt fick göra avbön och efter det sattes riksdagsbeslutet i karantän. Men i samband med det assyriska nyårsfirandet Akitu i Södertälje i april 2014 höll Stefan Löfvén ett brandtal inför tusen åhörare och därefter var han tydlig i en intervju med Assyria TV: "En regering har att fatta sig efter ett riksdagsbeslut, det är min bestämda uppfattning."
I två och ett halvt år har statsministern således haft möjlighet att verkställa Socialdemokraternas politik och samtidigt infria sitt personliga löfte till Seyfoöverlevarnas ättlingar. Istället har S nyligen beslutat att inte bifalla en motion som ska "verka för regeringens erkännande av folkmordet som ägde rum i det osmanska riket år 1915". Innebär det att Stefan Löfvén nu "befriats" från sitt vallöfte? Det är en fråga som tiotusentals svenska barn, barnbarn och barnbarnsbarn till folkmordsöverlevare vill ha svar på. 

I en kommentar efter S-kongressens beslut uttalar sig Socialdemokraternas ordförande i utrikesutskottet, Kennet G Forslund, så här: "Egentligen är det här en fråga för domstol att lösa, men det går inte eftersom det var så länge sedan." Är detta Socialdemokraternas nya linje? Vi menar att den obeslutsamhet som S har uppvisat i Seyfofrågan är ovärdigt. Desto mer beslutsamt var S när regeringen erkände Palestina som stat, direkt efter valet.
Det är givetvis ett svek av historiska mått ifall den S-styrda regeringen inte erkänner Seyfo. Med all sannolikhet skulle åtminstone en procent av Sveriges befolkning inte glömma sveket på valdagen nästa år.

 

Birgitta Ohlsson (L), Robert Hannah (L), Olle Wästberg (L), Ninos Maraha (L)