Publicerad: 2017-07-13

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
Enhet från Nineveh Plain Protection Units (NPU) under träning.

Förnyat fokus på etniska motsättningar efter IS 

ASSYRIEN Det kommer att bli allt svårare för de som vill beskriva assyriernas lidande i Irak i religiösa termer. Efter besegrandet av IS återgår fokus till de djupa etniska motsättningarna.

Under onsdagen tillkännagav den irakiske premiärministern Haidar al Abadi att islamiska staten har utplånats från Mosul. Det har gått ganska exakt tre år sedan terrorsekten övertog den näststörsta staden i landet efter ett blixtanfall. 

För många högerextrema grupper i väst som utgår från religiösa tolkningar skänkte IS ett tacksamt och simplistiskt narrativ om muslimer mot kristna. Grupper som sällan uttalat sig om assyriernas lidande i Irak kom att få intresse och började tala om "de kristna" som fördrivs och dödas av islamiska staten. Sedan 2014 har assyrierna av många grupper och media reducerats till "de kristna", "kristna sekter" eller kyrkogrupper". Samtidigt har det sofistikerade förtrycket från exempelvis kurdiska grupper fått hamna i skymundan.   

I och med att IS nu förpassas till historiens sophög kommer fokus att återgå till de djupa etniska motsättningarna i Irak. I fråga om assyriernas situation kommer fokus att åter hamna på främst de kurdiska grupperna i landet som fortsätter att förtrycka assyrier men även yazidier och andra folkgrupper. Det kommer att bli lättare för assyriska grupper att sätta fokus på det systematiska förtrycket från politiska aktörer, ett förtryck som är själva grunden till att folkgruppen varit ett lätt byte för terrorgrupper som IS. 

Även om IS härjningar har lett till enorma förluster för assyrierna i form av fördrivning och accelerad flykt från landet finns några viktiga framsteg som folkgruppen nu har möjlighet att bygga vidare på för att flytta fram sina positioner. Ett sådant framsteg är den militära styrkan Nineveh Plain Protection Units (NPU). För första gången sedan staten Irak bildades har assyrierna en egen styrka som är erkänd och får stöd av centralmakten. Den gerilla-rörelse som Assyriska Demokratiska Rörelsen hade från 80-talet och fram till 2003 var till skillnad mot NPU motarbetad av centralmakten.

En annan viktig byggsten är den föregående irakiska regeringens beslut i januari 2014 att ge Nineveslätten provinsstatus. Beslutet hann aldrig implemteras på grund av IS framfart men nu ligger vägen öppen för att förverkliga beslutet. Inom den irakiska ledningen råder en ganska bred samsyn om att den stora sunni-dominerade Nineveh-provinsen måste brytas ner i mindre beståndsdelar för att bli mer lätthanterlig. Den insikten är ännu mer aktuell efter IS, vilket bådar gott för yazidierna i Sinjar och assyrierna på Nineveslätten. 

En tredje faktor är den överenskommelse som de assyriska partierna arbetade fram på egen hand och signerade den 6 mars i år i staden Ankawa. En liknande överenskommelse hade gjorts i Bagdad efter Saddam-regimens fall. Den nya överenskommelsen är dock mer detaljerad och mer anpassad till situationen efter IS. Även om många politiska frågor mellan partierna kvarstår signalerar 6 mars överenskommelsen lite mer politisk mognad bland de assyriska partierna samt utkristalliserar kravet på provinsstatus för Nineveslätten. 

 

Redaktionen