Publicerad: 2008-10-30

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Nuri Kino tror pÄ kher, att göra en god gÀrning utan att förvÀnta sig nÄgot tillbaka. Foto: Pieter ten Hopen

Nuri gör en god gÀrning

BÖCKER Han ville skriva en bok om arbetet bakom kulisserna i mediebranschen, men boken mĂ„ste ha ett budskap annars var han inte intresserad. Resultatet blev boken om Ninos Melkemire som fĂ„r nys om hur en bistĂ„ndsorganisation lurar mĂ€nniskor som vill göra - kher - en god gĂ€rning.

För att vara en person som inte planerar nĂ„got fĂ„r Nuri Kino mer gjort Ă€n nĂ„gon vĂ€lplanerad person jag kĂ€nner. Han hinner med sina journalistiska utredningar, radiodokumentĂ€rer, teveserier, bloggar och nu debuterar han som författare. ÄndĂ„ tycker han sjĂ€lv att han inte gör speciellt mycket.

Tillsammans med sin vÀn och kollega Jenny Nordberg, Àven hon flerfaldigt prisbelönad, kÀnde Kino att det fanns mycket mer att berÀtta om deras arbete. Visst har deras avslöjanden ofta vÀckt stor uppmÀrksamhet, men historien om hur de arbetar bakom kulisserna var ocksÄ vÀrd att berÀtta. BÄda var av Äsikten att verkligheten alltid övertrÀffar dikten.

Dessa tankar drev dem att skriva VÀlgörarna - den motvillige journalisten, som Àr baserad pÄ Nuri Kinos avslöjande av bistÄndsorganisationen UFF, som utgav sig för att samla in klÀder till fattiga men sÄlde dem sedan för egen vinning. Huvudfiguren, Ninos Melkemire, Àr baserad pÄ Kino sjÀlv.

I boken ville Nuri Kino fÄ fram vÀrdet i det assyriska begreppet om kher, att göra gott utan att förvÀnta sig nÄgot tillbaka. Hela hans uppfostran har prÀglats av att göra kher och hans person bygger pÄ att göra sÄ mycket gott som möjligt. Utan att förvÀnta sig nÄgot tillbaka.

- Om jag inte skulle ha haft med ett budskap i boken, hade jag inte ödslat en sekund pÄ den. Men det var ocksÄ viktigt att fÄ fram assyrier i ett nytt media. Det finns vÀldigt lite skrivet, om nÄgot alls, om vÄrt folk i litterÀr form, förklarar Kino.

Det Àr inte alls konstigt att Nuri Kino vill lyfta fram det assyriska. Han har ett stort assyriskt hjÀrta och brinner innerligt för folkets stora frÄgor. Förutom filmen, Det ohörda ropet, om folkmordet pÄ assyrierna och teveserien om Assyriska FF har han idag örnkoll pÄ lÀget i norra Irak. Han har besökt flyktinglÀgren i Jordanien och Syrien och lÀser otaliga asylÀrenden för att försöka bringa ljus om assyriernas situation.

FrÄgan om han skulle kunna skriva en roman eller inte existerade inte. Varför skulle han inte klara det? Kino minns nÀr hans morbror, som drev en pizzeria, blixtinkallade honom nÀr pizzabagaren sjukanmÀlde sig. Unge Kino hade undrat varför morbrodern ringde just honom, han kunde ju inte ens baka pizza.

- Jag fick vÀrsta utskÀllningen. Morbror tyckte att jag kom med en dÄlig ursÀkt, att jag genast skulle pallra mig dit och dra pÄ mig förklÀdet. Och rÀtt som det var kunde jag plötsligt baka pizza, skrattar Kino.

Han erkÀnner dock att det var ett mycket tufft arbete och att han ibland var nÀra att ge upp. AvstÄndet mellan författarna, Jenny i New York och Nuri i Stockholm, gjorde att de vÀldigt sÀllan satt tillsammans och skrev. Nuri skrev medan Jenny bearbetade och kom sedan med idéer, som de senare samsades om. Hela deras lÀgenheter fylldes av post-its med olika kommentarer som behövde bearbetas.

- Det svÄraste var ÀndÄ tidsskillnaden. NÀr jag hade skrivit nÄgot och ville ha snabb feed-back, var jag tvungen att behÀrska mig för att inte ringa och vÀcka Jenny mitt i natten, minns Kino.

Ingen av författarna tog ledigt frÄn sina arbeten för att kunna skriva boken. Boken skrevs istÀllet parallellt med pÄgÄende journalistiska utredningar och platserna varierade; pÄ tÄg, vid matbordet, pÄ flygplatser, pÄ toaletten, pÄ Tahiti, i Jordanien. DÀrför tog boken nÀstan tvÄ Är att slutföra.

Första boken har gett Nuri Kino blodad tand och han har redan en ny bok pÄ gÄng, det vill sÀga förutom tvÄ internationella journalistiska utredningar, en radiodokumentÀr, ett filmmanus och ett nytt Kaliber. Man blir nÀstan stressad av att höra Nuri rÀkna upp alla bollar som han skickligt hÄller i luften. SjÀlv Àr han oberörd.

- Jag har en otrolig simultanförmÄga. Jag kan till exempel konversera med dig samtidigt som jag kan författa ett brev till nÄgon myndighet. Det Àr nog en av förklaringarna till att jag hinner med sÄ mycket och ÀndÄ har tid över, sÀger Nuri.

Boken, som Àr utgiven av Norstedts, har redan sÄlts till Norge, Finland och Tyskland. Det Àr ganska starkt av en debutroman som inte ens hunnits översÀttas. VÀrlden kanske blir en nÄgot bÀttre plats om kher kan spridas genom en bok. I sÄ fall har Nuri gjort Ànnu en god gÀrning.

 

Moussa Esa
Redaktionen