Publicerad: 2006-03-17

Litet rum med stor potential - hÀr i ett litet rum pÄ max fem kvadratmeter skapar Elias Zazi sina stora verk. Foto: Moussa Esa

DJ:n som komponerade en strÄkkvartett

MUSIK Musiken har alltid kommit naturligt för Elias Zazi. PĂ„ 80-talet var han kĂ€nd som ”den tedrickande DJ:n” som vann tĂ€vlingen Stockholm No 1 DJ. DĂ„ var det nog inte som anade att Elias Zazi, en dag, skulle bli den förste assyriern som komponerat en strĂ„kkvartett och dessutom fĂ„tt den uruppförd.

NyÄrsafton Àr kanske inte den bÀst lÀmpade dagen för en intervju med tanke pÄ den stress som brukar infinna sig timmarna före Ärets stora fest, men jag möts ÀndÄ av en avslappnad Elias Zazi. Det Àr nÄgot som utmÀrker den hÀr mannen. Elias har alltid ett leende pÄ lÀpparna och en fyndig replik i bakfickan. VÄr mötesplats Àr Waynes Coffee, ett mysigt fik belÀget i centrala SödertÀlje. Vi sÀtter oss pÄ andra vÄningen i rökavdelningen, men det Àr inte för Elias skull som vi sÀtter oss dÀr.

I det tidiga 80-talets DJ-kretsar var han nÀmligen kÀnd som den tedrickande DJ:n. För mig har Elias alltid varit sÄngaren Aboud Zazis humoristiske bror, pianolÀrare till min lillasyster och DJ pÄ assyriska fester. Jag har sÄledes vetat att Elias Àr duktig pÄ musik, men inte hur duktig han Àr. Vidden av hans musikkunskaper blev jag varse om den dÀr historiska dagen i november förra Äret dÄ hans strÄkkvartett, String Quartet in e minor, uruppfördes pÄ Estrad inför drygt 250 personer. Det var en stor dag för Elias Zazi och det assyriska folket.

- Eftersom det handlade om ett nytt verk kunde det bli ruttna tomater eller applÄder. Det blev stÄende ovationer, vilket Àr bland det högsta man kan fÄ, berÀttar Elias som av erfarenhet som musikrecensent vet att det lÄngt ifrÄn alltid blir sÄ i dessa sammanhang.

 Elias hade lÀnge arbetat med sin strÄkkvartett i e-moll, nÀrmare bestÀmt fyra Är och hann dÀrför aldrig bli nervös före konserten. Men han berÀttar öppenhjÀrtigt att han darrade i hela kroppen under tiden som strÄkkvartetten framfördes. DÀrför kÀndes det vÀldigt skönt i paus nÀr det kom fram folk, bÄde assyrier och svenskar, som ville hylla honom för bedriften att ha komponerat ett vackert stycke vÀsterlÀndsk konstmusik (klassisk musik), och dessutom vara den första assyriern att genomföra denna prestation.

- Det som var glÀdjande var att mÄnga assyrier kÀnde igen nÄgot assyriskt i strÄkkvartetten. Det orientaliska som fanns i verket kom frÄn hjÀrtat, ingenting som jag tÀnkte sÄ mycket pÄ, menar Elias och tillÀger att han blev stolt nÀr nÄgra assyrier efterÄt sa att det hÀr var mycket stort, men att de fortfarande inte insett hur stort det hÀr Àr och att det Àr nÄgot som framtiden fÄr visa.

Elias Zazi föddes i Libanon 1964, flyttade till Sverige 1976 med sin familj och har sedan 1979 bott i SödertÀlje. Som person Àr han öppen, glad och ödmjuk med en stor kÀnsla för sitt folk. Elias fick ganska tidigt smak för den vÀsterlÀndska musiken och vann 1983 tÀvlingen "Stockholm No 1 DJ", men nÀr han gifte sig insÄg han att det skulle bli svÄrt att kombinera livet som familjefar med sena DJ-kvÀllar. IstÀllet började han sjÀlvstudera den orientaliska musiken och dess oÀndliga antal musikskalor.

- Hemma har jag sammanstÀllt en lista pÄ ca 100 befintliga skalor, berÀttar Elias och förklarar att i den assyriska folkmusiken anvÀnds mÄnga gÄnger endast 2-3 skalor och de som gör assyrisk pop anvÀnder 3-4 andra musikskalor som helst inte innehÄller kvartstoner.

 Intresset för den orientaliska musiken ledde till den första assyriska musikalen, Drömmarsonaten, som hade premiÀr pÄ Estrad 1996. Efter musikalen vÀxlade intresset över till vÀsterlÀndsk konstmusik och Elias började plöja igenom de kÀnda kompositörernas verk, men insÄg efter ett tag att dessa inte var sÄ bra som han hade tÀnkt sig. DÄ kom P2 in i bilden:

- Eftersom de presenterar kompositören först efter att musiken spelats, kunde jag sammanstÀlla en lista pÄ alla de verk som jag tyckte om utan att ha nÄgra förutfattade meningar om kompositören, berÀttar Elias som bland andra tycker om Beethoven, Brahms, Tjajkovskij, Dvorak och Fauré.

Det vÀxande intresset för konstmusik ledde till att Elias fördjupade sina kunskaper med ett 30-tal lektioner hos musiklÀraren John Lidström. NÀr strÄkkvartetten var fÀrdig besökte han Lars-Erik Rosell, professor vid kompositionslinjen pÄ Musikhögskolan i Stockholm. Elias frÄgade professorn om strÄkkvartetten hade nÄgra defekter eller andra brister, varpÄ svaret blev att strÄkkvartetten Àr fullt godkÀnd och gott kunde framföras i alla sammanhang. Det gjorde den ocksÄ. Elias fick bra recensioner i LÀnstidningen (LT) och ordföranden i SödertÀlje Kammarmusikföreningen sa efter konserten att "det hÀr bevisar att man fortfarande kan skriva modern konstmusik som Àr vacker att lyssna pÄ". Elias vill radera myten att man mÄste lÀra sig lyssna pÄ den klassiska musiken för att tycka om den och gör en liknelse med konstnÀrliga mÄlningar för att förklara vad han menar.

- Om jag visar dig en abstrakt mÄlning kommer du med stor sannolikhet att sÀga att du inte förstÄr eller tycker om den, men om jag förklarar bara lite grann kommer du sjÀlv att vilja utforska tavlan. Det Àr samma sak med konstmusiken.

Elias broderar vidare i Àmnet musik, och efter nÄgra koppar kaffe och cigaretter (för min del) kommer vi in pÄ den assyriska musiken, som idag Àr en blandning av folkmusik och pop. Han menar att den Àr primitiv och att vi mÄste utveckla den.

- FortsÀtter vi att stÄ och stampa pÄ samma plats Àr det illa, men om vi lÀgger in nÄgra ingredienser ur konstmusiken i den assyriska musiken kommer den att stÄ pÄ en bÀttre grund. Till skillnad frÄn popmusik blir man inte sÄ trött pÄ konstmusik, som ligger pÄ flera plan och innehÄller mycket som man kan utforska. Folkmusiken finns i blodet och kommer dÀrför att bestÄ, men om vi dessutom tar ett tema ur folkmusiken, lÀgger in den i konstmusiken och bearbetar det, kan vi utveckla vÄr musik i andra perspektiv. Det var det jag försökte göra med min strÄkkvartett.

För Elias har musiken alltid kommit naturligt, men han har samtidigt varit vÀldigt ambitiös och studerat ihÀrdigt bÄde orientalisk och vÀsterlÀndsk musik. Sin inspiration hÀmtar han frÄn Wadi Al Safi, Rahbani bröderna (Fairouz make och svÄger), den syrisk-ortodoxa kyrkomusiken och vÀsterlÀndsk konstmusik.

- Det Àr en Àra att ta med vÄr kyrkomusik, och om jag inte finner nÄgot frÄn den i hjÀrtat söker jag efter den i kyrkan, till skillnad frÄn Rahbani-musiken som jag aldrig behövt söka. Den finns dÀr liksom den klassiska musiken, berÀttar Elias som vÀxte upp med Rahbanibrödernas och Wadi Al Safis musik.

NÀr jag frÄgar Elias vilken assyrisk musik han tycker mest om framhÄller han Ninib A Lahdo, Habib Mousas tidigare alster och Aboud Zazi, vars röst tilltalar honom vÀldigt mycket. Elias berÀttar att han Àven kan höra vÄra ursprungliga toner i mÄnga andra lÀnders musik:

- NĂ€r jag lyssnar pĂ„ Wadi Al Safi, turkisk eller irakisk musik kan jag kĂ€nna att det hĂ€r hĂ€rstammar frĂ„n vĂ„r musik, eftersom de har den syrisk-ortodoxa musikens kvartston. Även musiken i norra Afrika pĂ„minner en del om vĂ„r kyrkomusik.

För Elias Àr det viktigt att markera sin assyriska nationalitet och vill med sitt musikskapande skapa publicitet Ät sitt folk. Han Àlskar sitt folk och lÀngtar efter den dagen dÄ han blir vÀrldskÀnd och stolt kan berÀtta om sin hÀrkomst och den mÄng-tusenÄriga kulturarv som vi bÀr pÄ. Med glimten i blicken berÀttar Elias att det var tack vare sin farfars örfilar som han har fÄtt sin kÀnsla för det assyriska sprÄket och kulturarvet. Farfadern lÀt nÀmligen honom och hans syskon aldrig tala arabiska hemma. Idag Àr Elias en lokalkÀndis i SödertÀlje, dÀr han arbetar som laboratorietekniker pÄ AstraZeneca och Àgnar sin fritid Ät att recensera musikkonserter Ät LÀnstidningen.

- Det hela började en dag nÀr jag ringde tidningen och berÀttade att jag hade bott hÀr i 20 Är men aldrig lÀst nÄgot om assyrisk musik. PÄ LT: s redaktion svarade man mig att det inte fanns nÄgon kunskap om den assyriska musiken, berÀttar Elias som omgÄende erbjöd sina tjÀnster och en stor artikel om den assyriska musikhistorien tillkom. Senare utvecklades ett samarbete nÀr de upptÀckte hans djupa kunskap i klassisk och orientalisk musik, och det begÄvade sÀttet att skriva och Elias började recensera musik för tidningen:

- Det har varit en Àra att som assyrisk recensent fÄ skriva om stora vÀrldsstjÀrnor som Gideon Kremer, en av vÀrldens absolut bÀsta violinister, den vÀrldskÀnde dirigenten Esa-Pekka Salonen, sopranen Barbara Hendricks, pianisterna Hans Leygraf och Roland Pöntinen, kördirigenten Eric Ericsson, Kungliga Filharmonikerna blandat med österlÀndska stjÀrnor som Ibrahim Tatlises, Coskun Sabah, Janan Sawa och Ashur Sarkis.

För mig har det varit en Àra att som assyrisk musikÀlskare fÄ skriva om Elias Zazi; den första och enda assyriern som komponerat och dessutom fÄtt en strÄkkvartett uruppförd. Den kommer att spelas in pÄ CD snart och dÄ förvÀntar jag mig att den ska finnas tillgÀnglig i alla vÄra föreningar och att alla musikintresserade inhandlar detta för assyrier historiska mÀsterverk.

Ninos Maraha